Henrik Bernström » Humor

Pontans svensexa

Henrik Bernström — Fri, 18 Sep 2009 13:24:28 +0000

I våras anordnades min lillebrors svensexa i Göteborg. Det var ett gäng sköna snubbar som samlades för att göra Pontus dag till en enda lång plåga… och vi lyckades nog bara sådär. Nä, det var en riktigt kul dag och här är en liten resumé i form av ett ihopklipp av ett gäng videofotografers material.

Bättre sent än aldrig.

Rött ljus i Gislaved

Henrik Bernström — Tue, 14 Jul 2009 10:26:40 +0000

Vi är på väg hem till föräldrahemmet i Gnosjö och Mia övningskör. Passerar Gislaved.

En gång på 1000 händer det. Gislaveds enda (?) trafikljus visar rött. Idag var en sån gång. Wohoo!

Ett kok stryk!

Henrik Bernström — Wed, 01 Apr 2009 12:45:41 +0000

Kan det här verkligen vara sant? Allt tyder på det. Det är inte ens ett 1:a april-skämt. Läs, begrunda och… grimasera en smula.

Artikel för internkommunikation hos Accenture.

Jag flabbar och känner gemenskap med kommentaren “…ett kok stryk… varken mer… varken mindre.”.

Vad är charmen?

Henrik Bernström — Wed, 07 Jan 2009 18:50:56 +0000

Var på gymmet (Friskis & Svettis, såklart) för ett par dagar sedan och slet mej igenom ett bra pass med diverse lösa vikter och maskiner. Efteråt följde en varm, härlig, välförtjänt och behövlig dusch.

Väl i duschen kommer det in en snubbe som hänger upp sin handduk och lägger sina “prylar” på den låga tegelvägg som avgränsar de båda duschsektionerna. Han stegar in i duschen i någon minut för att sedan återvända till sina prylar. Döm av min förvirring när han plockar upp en dosa med löst grovsnus och står där och packar lite förstrött och förnöjsamt.

Jag förstår inte. Gör ni? Hjälp mej. Lägga in en prilla ståendes naken i duschen?

Underbara gamla tant!

Henrik Bernström — Tue, 06 Jan 2009 12:37:34 +0000

För någon minut sedan hände något underligt. Det ringde på hemtelefonen och ett nummer, besynnerligt likt vårt eget, visades på displayen. Jag svarade och i andra änden satt en äldre dam som frågar efter en man vid ett visst namn.

Ett förvirrat samtal dras upp. Jag försöker förklara för henne att hon måste ha ringt fel, men hon menar på att hon haft mitt nummer i många, många år. Jag berättar för henne med skratten i halsen att jag faktiskt haft mitt hemnummer i säkert över tio år. Jag är själv bra förvirrad av situationen. Varför vill hon då ringa sitt eget nummer?

Vi avslutar samtalet med att hon säger att hon väl måste ha ringt fel.

Det dröjer 2 minuter, sedan ringer gumman igen. När hon nu berättar att hon precis kommit hem från sjukhuset och är 95 år förstår jag att hon är lite förvirrad och att hon förmodligen är väldigt van vid att ringa hem till någon som förmodligen brukar svara där. När hon också berättar att hon har dålig syn hajar jag att hon säkert inte ser skillnad på den sista siffran i våra nummer.

Jag frågar så vem hon egentligen vill prata med, får både för- och efternamn, söker upp honom på eniro.se och berättar för henne att jag har hans nummer framför mig. Hon ber mig ringa honom och se till så att han ringer hem till henne. Så gör jag och nu tror jag det ordnat sej.

Ja, jag säger då det. Vardagshumor. Eller jag menar, växeltelefonisthumor!

Ambitiös humor

Henrik Bernström — Tue, 06 Jan 2009 11:41:54 +0000

Jisses, Göta Petter, milda makter. Ja, man finner inga ord för denna ambitiösa satir mot Apple. Vi bugar oss för The Onion!

Se filmen

“Predictive Sentence Technology”
“Everything is just a few hundred clicks away.”