Henrik Bernström

För drygt tre veckor sedan drog jag på mej en droppfot. Jag och Tjoby har sedan i somras löptränat mer eller mindre regelbundet och från mitten av februari trappade vi upp den träningen som en förberedelse inför Göteborgsvarvet. Om man bortser från muskelvärk och trötthet har allt gått bra. Men så en vacker dag sa kroppen ifrån.

Vad som har karaktäriserat mina besvär nu i tre veckor är att jag inte kan lägga min kroppstyngd på vänster häl och samtidigt hålla framfoten lyft ovanför marken. Jag har varit totalt kraftlös, i stort sett. Jag har inte plågats av några smärtor, varken i viloläge eller vid ansträngning. Om jag hade känt smärtor hade det mycket väl kunnat vara benhinneinflammation eller compartment syndrome, men det kan man mer eller mindre bortse ifrån nu.

Jag har sökt hjälp hos följande:

- Malmborg & Trollstad Kiropraktikmottagning
- Bäckagårds Vårdcentral
- Laholms Rygg- och Idrottsskademottagning

I tur och ordning. Kanske en något avig sådan. Kiropraktorn hittade inget alls, trots ett grundligt jobb där jag blev knådad och knäckt.

På vårdcentralen i Bäckagård kom de fram till att jag hade överansträngt min Tibialis Anterior, alltså muskeln på framsidan av smalbenet. Jag blev beordrad att vila men fick avgöra själv om jag skulle springa Göteborgsvarvet eller ej.

Slutligen besökte jag Laholms Rygg- och Idrottsmottagning idag. Träffade två trevliga och engagerade killar med stor erfarenhet på just idrottsskador men till och med de tyckte att det var ett ganska mysteriskt fall. När jag redogjort för vad som inträffat klurades och tänktes det så det knakade och till slut kom vi fram till vad det förmodligen handlar om. Förklaringen lyder:

På morgonen, lördagen den 18:e april sprang jag och Tjoby en rätt snabb milsrunda. Mina vadmuskler fylldes då med blod, helt naturligt. Då jag direkt sprang upp på vinden och la golv och låg på knän i två dagar pressades nerven som signalerar min muskulatur på framsidan av underbenet ihop och kom förmodligen till skada. Efter det har inte min Tibialis Anterior stimulerats som den ska, och därav en minskad muskelmassa och funktion.

Sedan dess har jag inte motionerat något alls, bortsett från en simtur på 1000m samt en 3km-runda igår, som gav mig hopp i och med att jag inte utsattes för någon smärta.

Nu har jag fått låna en Complex mi-SPORT500, en elektronisk muskelstimulerande maskin, som ska hjälpa mig att träna upp styrkan i muskeln igen. Och det bästa av allt är att jag inte ens blivit avrådd av Laholms-läkarna att avstå Göteborgsvarvet. I’m in heaven. Det här trodde jag aldrig för några dagar sedan.

Henrik Bernström Hälsa, Sport idrottsskada, kiropraktor, laholms rygg- och idrottsskademottagning, löpning, tibialis anterior, vårdcentral